Klimatsäker framtid med hjälp av historiska väderdata
Trelleborgs hamn har samlat in väderdata tre gånger per dygn mellan år 1893-1992. Dessa data finns sparade i kommunarkivet. Nu redovisas temperaturer över tid i Trelleborgs tätort på ett mer tillgängligt sätt. Redovisningen är ett exempel på hur data från arkiv kan användas som resurs för att följa upp klimatförändring som kan påverka kulturarv i framtiden.
Väderlek i stora datamängder, big data
I kommunarkivet i hamnförvaltningens arkiv finns volymer om väderleksiakttagelser. Vädret mättes och data samlades in tre gånger per dygn mellan år 1893-1992. Förutom luftens temperatur anges till exempel vindstyrka, om det är soligt eller mulet och lufttryck.
Big data innebär stora datamängder som kan vara svåra att överblicka och analysera utan avancerade databaser. Inom meteorologi förekommer sådana stora datamängder. Trelleborgs hamns väderleksiakttagelser innehåller så mycket data att redovisning av ett urval gjorts på ett mer tillgängligt sätt. Där synliggörs olika utvecklingar i vädrets 100 år.
Notera till exempel att mot slutet av 1900-talet är det mer sällan som medeltemperatur är under 19 grader på sommarveckan. Eller att åren 1985 och 1987 inleddes med ovanligt kalla vintrar när köldvågor drabbade hela Europa.
Kulturarv och klimatförändringar
Klimatförändringars effekter påverkar kulturarv på olika sätt. Riksantikvarieämbetet lyfter flera skaderisker.
Brandrisk vid perioder av torka där både byggnader och kulturlandskap riskerar att påverkas med såväl kulturhistoriska, biologiska och ekonomiska förluster till följd.
Svängningar mellan plus- och minusgrader orsakar risker för byggnaders murverkskonstruktioner, frostsprängning och saltutfällning. Detta eftersom vatten tränger in i till exempel puts och tegel, och sedan expanderar när vattnet åter fryser till is. Materialet fryser på så sätt sönder. Vid fuktigare väderlek tillåts inte byggnaderna torka upp, vilket riskerar att göra skadorna större. Saltutfällningarna fungerar enligt samma princip; saltet i byggnadsmaterialet lakas ut i inträngande vatten, och expanderar när det torkar till saltkristaller.
Havsnivåhöjning riskerar skada kustnära kulturarv i former av bebyggelse och kulturhävdade marker såsom betesmarker eller slåtterängar.
Högre fuktnivåer när klimatet är varmare och fuktigare ger ökad risk för röta, mögel och skadedjursangrepp. Nedbrytning av material går snabbare vilket påverkar byggnader, museer, magasin och arkiv som utgör kulturarv. Trelleborgs byggnadsbestånd består till övervägande del av annat material än trä, även om trä kan antas finnas i många konstruktiva delar. Men biologisk påväxt kan också antas öka på tegel och puts, vid högre temperatur och fuktnivåer.
I kartan som länkas till nedan, går det att se markerade kulturhistoriska byggnader i tätorten som därmed på sikt kan påverkas av temperatur och klimatförändringar. Det går att klicka på markerade kulturbyggnader för att få veta mer om dem.
Redovisning av temperatur
Redovisningen av temperatur sker i stapeldiagram och filmer med temperaturlager lagda på hamnen i 3D-karta.
I väderleksiakttagelserna fanns så mycket big data att ett urval behövde väljas för att avgränsa redovisningen och samtidigt ge en representativ bild av de 100 åren. Urval av mätpunkter från vinter och sommar kan visa ytterligheter i temperatur. Temperaturen avlästes från två veckor om året: i mitten av januari och mitten av juli vartannat år. Mättiden var klockan 12 på dagen.
Det kunde finnas felmarginal i enstaka dagars avvikande väder. För att undvika detta samlades data veckovis. Medeltemperaturen för veckan beräknades som slutligt mätresultat. Data saknas mellan år 1962-1976.
Redovisningen visar ett urval av de långa linjer av historisk väderinformation som sparas i arkiv. Arkiverad big data har potential att bli en tillgång för framtidens forskning om till exempel klimatanpassning för att undvika eller begränsa skador på våra gemensamma kulturarv till följd av klimatförändringar.
