Hantering av gödsel

När du lagrar stallgödsel måste utrymmet vara utformat så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker.

Flytgödsel- och urinbehållare måste ha ett tak, stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Framöver kommer krav ställas på att nya flytgödselbehållare ska ha tak.

Påfyllning i brunnar ska ske underifrån eller ha påfyllningsrör under täckning. Tät lagringsyta kan lösas på olika sätt.

När du planerar en gödselanläggning måste du tänka på hur tömning av anläggningen ska göras.

Du måste räkna ut gödselanläggningens kapacitet utifrån antalet djur och lagringstid. Dessutom måste du ta hänsyn till nederbörd (om inte gödselanläggningen förses med tak).

Tar du som växtodlare återkommande emot fjäderfägödsel med längre lagringstid än tre veckor måste lagringen ske på platta.

Fjäderfägödsel som har en TS-halt på 70 procent eller högre ska alltid täckas med ett tätt material i samband med utläggning. För lägre TS-halt kan halmtäckning vara aktuellt.

För din verksamhet måste du göra en beräkning över behovet av lagringskapacitet för stallgödsel. Vid beräkningen ska du ta hänsyn till utsöndrad mängd träck och urin, tillsats av strömedel, vattentillskott (från till exempel disk, avlopp, spolspilta eller spolplatta) och eventuella omsättningsförluster.

Beroende på vilket djurslag och hur många djur du har finns olika krav på hur länge du ska kunna lagra gödseln. Beräkningen ska finnas tillgänglig så länge den är aktuell för verksamheten. Du får använda schablonvärden när du beräknar lagringsvolymen.

Hos Jordbruksverket finns verktyg för att räkna på vad du behöver.

Gödsellagring i stallbyggnad (till exempel djupströbädd) får räknas in i lagringsutrymmet för stallgödsel. Däremot får inte lagring av stallgödsel direkt på marken utomhus räknas in.

För att förhindra läckage eller avrinning bör du inspektera lagringsutrymmena regelbundet så att skador kan upptäckas och åtgärdas i tid. Kontrollen är en del i egenkontrollen.

Gödselspridning regleras bland annat i Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär att du måste följa de spridningstidpunkter som gäller:

• Inga gödselmedel får spridas på snötäckt eller frusen mark, inte heller på vattenmättad eller översvämmad mark.
• Inga gödselmedel får spridas under perioden 1 november-28 (29) februari. Förbudet gäller såväl bevuxen som obevuxen mark.
• Spridning av stallgödsel inför höstsådd (1 augusti – 31 oktober) är förbjuden med undantag för inför sådd av höstoljeväxter och inför höstsådd på lerjordar med mer än 15 procent lera.
• Spridning av stallgödsel i växande gröda är tillåtet till och med 31 oktober. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring och möjlig för skörd. Det är därmed inte tillåtet att sprida stallgödsel i vall på hösten för att sedan bryta den. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
• Under perioden 1 oktober till 31 oktober är det dock tillåtet att sprida fasta gödselslag även på obevuxen mark. Gödseln ska då brukas ner (minst 10 cm) inom 4 timmar. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark under denna tid.

Om det finns särskilda skäl har samhällsbyggnadsnämnden möjlighet att bevilja dispens i vissa fall från gällande spridningsregler. Med särskilda skäl menas sådant som verksamheten varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Väder är inte ett skäl till dispens.

Jordbruksverkets föreskrifter.

Inga gödselmedel får spridas på mark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Inga gödselmedel får spridas på mark som gränsar till vattendrag eller sjö och där lutningen på marken överskrider 10 procent (10/100).

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i en större mängd än 22 kilo totalfosfor per hektar spridningsareal och år. Mängden är ett genomsnitt över företagets hela spridningsareal under fem år.

Stallgödsel inte får tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kilo totalkväve per hektar och år, räknat som ett genomsnitt för hela företagets spridningsareal.

Tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter begränsas till 60 kilo och för höstsådd av övriga grödor till 40 kilo. Som lättillgängligt kväve räknas nitrat, ammonium och urea.

Du måste anpassa gödslingen till grödans behov och ta hänsyn till skördenivå, stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt och eventuell mulljord.

En skriftlig beräkning av gödslingsbehovet, en så kallad växtodlingsplan, ska finnas i verksamheten.

Om du tar emot eller för bort stallgödsel och andra organiska gödselmedel måste du föra anteckningar över detta.

Anteckningarna ska innehålla uppgifter om:

• gödselslag
• gödselmängd
• mängd totalfosfor som gödseln motsvarar (kan ersättas av djurslag samt antal djur)
• datum för mottagande/leverans
• vem gödseln kommer ifrån/vem den levereras till.

Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst 6 år.

Gödselmedel får inte spridas i större mängder än vad som motsvarar grödans kvävebehov för växtsäsongen. När du bestämmer kvävenivån ska du ta hänsyn till:

• grödans behov
• kvävetillskott från kvävenedfall
• markfuktighet och jordtyp
• klimatförhållanden
• nederbörd och bevattning
• markanvändning
• jordbruksmetoder
• växtföljd.