Trelleborgs sopåkare har länge haft tillgång till digitala ruttkartor. Sedan sommaren har även chaufförernas arbetsordrar – som talar om vad som ska tömmas när och där avvikelser rapporteras tillbaka – digitaliserats.
Erfarenheterna från de första månaderna i drift visar att digitaliseringen bland annat effektiviserar processen, sparar arbetstid, och ger högre kundnöjdhet genom färre fel och större transparens.
– Digitaliseringen ger ökad transparens gentemot våra kunder, skyddar personuppgifter, sparar arbetstid och kommer förhoppningsvis att stärka kundnöjdheten, säger Torbjörn Jönsson, chef för kommunens insamlingsenhet.
Färre känsliga personuppgifter som hanteras, enklare körplanering, effektivare och snabbare rutter, smidigare utskick och insamlande av arbetsordrar, färre fel. Vinsterna har varit många sedan Trelleborgs kommun införde digitala arbetsordrar för sophämtningen och kopplade samman systemet med de digitala ruttkartorna.
Systemet bygger på att alla avfallskärl i kommunen är försedda med identitetsnummer och en så kallad RFID-kod, en digital tagg som skannas automatiskt när kärlet töms i sopbilen. Informationen lagras omedelbart och markeras på en digital ruttkarta. Kärl som inte är tömda visas i grått, tömda kärl i grönt, och kärl som inte tömts på grund av felaktig hantering – avvikelser – markeras i gult. Avvikelser kan handla om överfulla soptunnor eller felvända kärl.
Kommunens tolv sopbilar är alla utrustade för att skanna av RFID-koderna vid de mellan 50 000 och 60 000 tömningar som utförs varje månad under högsäsong.
– Vi har filat på systemet, utbildat personal och skräddarsytt programmen sedan vi införde de digitala arbetsorderna, säger Torbjörn Jönsson. Sammantaget har det varit en process på två år från idé till verklighet, men nu är vi inne i normal drift.
Torbjörn Jönsson ser bara fördelar med digitaliseringen av avfallshämtningen. Kommunens kundtjänst har tillgång till all information om soptömningen och anledningar till att kärl inte tömts på specifika fastigheter, och kan ge svar direkt när människor ringer med frågor.
Informationshastigheten gör att kommunen kan undvika ”falskt alarm-körningar”, men också att en eventuell missad tömning kan rättas till utan att kunden behöver ta kontakt och påtala missen.
– Våra program kan körplanera och på så vis effektivisera rutterna. Felsökningen underlättas eftersom vi har all information om kärlen och tömningarna. Förr skrev vi arbetsordern på papper och räckte den till chauffören. Nu gör våra handläggare arbetsordern i systemet som i sin tur identifierar vilken bil som är närmast ett aktuellt kärl och skickar ordern direkt till den bilen. Även extratömningar eller tömningar av trädgårdsavfall finns i systemet och faktureras automatiskt.
– Dessutom innebär digitaliseringen att vi inte behöver hantera personuppgifter i samma utsträckning och att vi blir mer transparenta mot våra kunder. Viss information går tillbaka och kan läsas om man loggar in på Mina sidor.
Det kan finnas flera skäl till att kommunens sopåkare inte har tömt ditt avfallskärl. Kommunens insamlingschef Torbjörn Jönsson pekar på flera orsaker.
– Det handlar inte om att vi vill jaga våra kunder utan att vi vill beskriva de vanligaste problemen så att vår service kan bli ännu bättre. Det är hela tiden vår ambition. Vi jagar våra missar – inte våra kunder.