Frågor och svar om kustskydd i Trelleborg

Havsnivåhöjningen har med temperaturen att göra. Mängden växthusgaser, till exempel koldioxid, i atmosfären påverkar temperaturen. Så temperaturökningen beror på hur mycket koldioxid och andra växthusgaser vi släpper ut i framtiden. Det i sin tur beror på vilka politiska beslut och avtal som fattas globalt. Människans beteende spelar också en stor roll, vi kan gå före politiska beslut eller välja att inte ändra till exempel våra resvanor även om de är negativa ur klimatsynpunkt.

När det är varmare i atmosfären smälter glaciärerna och isarna vid polerna. Volymen på vattnet i havet blir också större när det är varmare, precis som när grytan på spisen kokar över.

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC, det vill säga FN:s klimatpanel) sammanställer all forskning och gör prognoser över havsnivåhöjningen som ett globalt medelvärde. Deras bedömning är att havsnivån troligtvis kommer vara cirka en meter över nuvarande nivå år 2100, förutsatt att våra utsläpp av växthusgaser är oförändrade under de närmaste årtiondena. Fortsätter vi med de utsläppsnivåerna vi har nu kommer nivån vara cirka 2,5 meter högre år 2200.

Man har beslutat att utgå från att havsnivån kommer vara cirka en meter över nuvarande nivå år 2100. Skydden ska vara dimensionerade för det som behöver skyddas på varje enskild plats. Därför kommer det inte vara samma typ eller storlek på skydden utmed hela kuststräckan. Skydden ska också anpassas efter lämpligt tidsperspektiv och vara designade så de går att justera i höjd allt eftersom vi får ny kunskap om hur högt havet kommer stiga.

Stillvattennivån är den ”normala” vattennivån utan vågor, som det är till exempel en vacker augustidag. Normalhögvatten brukar inträffa någon eller några gånger om året. Om man tittar på ett långt tidsperspektiv inträffar ett 100-årshögvatten i snitt en gång per hundra år. Det kan med andra ord inträffa flera 100-årshögvatten med bara några års mellanrum och sen dröja ett par hundra år till nästa gång det händer. Ett extremhögvatten händer mer sällan än så. På Sveriges sydkust används den så kallade Backafloden som ett extremhögvatten. Den inträffade i november 1872. Då var vattennivån cirka 2,35 meter över det normala.

SMHI:s bedömning är att havsnivåerna i södra Sverige kommer vara väldigt lika de globala medelvärdena. Det innebär att vi räknar med en havsnivå som är cirka en meter över dagens år 2100 och 2,5-3 meter år 2200.

Prognosen är också att det som klassas som 100-årshögvatten och extremhögvatten idag blir vanligare i framtiden. Det som är ett 100-årshögvatten kommer till exempel vara ett normalhögvatten år 2065 och det som klassas som extremhögvatten idag är normalhögvatten år 2100. Trelleborgs kommun kommer att följa forskningen och prognoserna noga för att kunna uppdatera anpassningsåtgärderna när vi får ny kunskap. Förhoppningsvis behöver inte skydden bli så stora som man tror idag.

Nej, man ska lägga till våghöjd på alla högvattennivåer och skydden behöver anpassas för det på varje enskild plats. Under de förhållande som ger högst havsnivåer utmed Trelleborgs kust brukar våghöjden, när de når land, vara 0,5 – 1 meter bland annat beroende på hur långgrunt det är där.

Man delar in åtgärderna i fyra kategorier: anpassa, skydda, attackera och flytta. Anpassa innebär att man bygger bostäderna så de ska klara en översvämning, till exempel att husen står på pelare eller att bottenvåningen är översvämningsbar. Vallar och murar mellan havet och bebyggelsen är exempel på skydd. Det som kallas attack innebär att man flyttar strandlinjen ut i havet genom utfyllnad. Det sista alternativet, som vi vill undvika så långt det går, är att överge området och flytta bebyggelsen till högre mark inåt land.

Ja, när det gäller erosion reparerar vi en skada som redan har uppstått. Det kan vara att ersätta den sand som man kan visa har spolats ut i havet. Erosion är en ständigt pågående process. Erosion är en naturlig händelse som vi kan påverka när vi gör åtgärder nära strandlinjen. Rätt designade åtgärder minskar erosionsrisken men äldre skydd har ofta visat sig göra större skada än nytta med tiden.

För översvämning bygger vi skydd mot något som inte har inträffat ännu men som vi tror kommer att ske inom snar framtid. Man kan tänka på det som en försäkring. De här skydden ska klara översvämningar som varar i 6-12 timmar någon gång per år eller kanske mer sällan än så.

Nej, inte i det korta tidsperspektivet i alla fall. Vi börjar med att skydda bebyggelse och annan samhällsviktig infrastruktur. Ett strandnära grönområde kan stå under vatten i något dygn utan att ta någon större skada, det mesta som växer där har anpassat sig till att klara översvämningar. Men till exempel ett hus tar omedelbar skada när vattnet kommer. Därför har Trelleborgs kommun beslutat att hus och samhällsviktig infrastruktur i de områden som riskerar översvämning i närtid ska skyddas först.

Även hamnområdena i Skåre, Gislöv och Smygehamn behöver åtgärdas inom snar framtid. Arbetet med att rusta upp hamnarna har till viss del påbörjats redan.

Bebyggelsen utmed kusten har delats in i sju skyddsområden. Med stöd av prognoserna över framtida högvattennivåer och höjdkurvor har antalet hus som riskerar att drabbas av översvämning kartlagts för varje område.

Det skyddsområde som löper störst risk för översvämning i dagens klimat kommer att åtgärdas först, det vill säga delar av Beddingestrand. Om cirka 50 år är risken för översvämning också stor i Gislövs läge, Simremarken och Böste samt Östra stranden.

En utredning om översvämningsrisken i staden Trelleborg, med förslag på lösningar, gjordes 2017. Den utredningen håller på att kompletteras nu. Stora delar av staden kommer också att få ett skydd i och med utvecklingen av stadsdelarna Sjöstaden, Västra sjöstaden och det östra hamnområdet. Som exempel lägger man muddermassorna från hamnbassängen på det östra hamnområdet. Det leder till en markant marknivåhöjning där.

I Västra sjöstaden är planen att göra en utfyllnad i havet. Den nyanlagda strandparken ska ha nått höjden 3,85 meter när den ansluter till Strandridaregatan. Utfyllnaden kommer också att ha en sandstrand för att ytterligare minska höjden på vågorna när de når land.

Ja. Samtidigt som vi jobbar vidare med att bygga skydd mot översvämning är åtgärder för att reparera och minska effekten av framtida erosionsskador en högt prioriterad fråga.

Ökad risk för översvämning och erosion är till stor del orsakade av den pågående klimatförändringen, men det krävs olika typer av utredningar och åtgärder för att komma till rätta med problemen.

De skydd mot översvämning som kommer att byggas ska smälta in i landskapet så mycket som möjligt. Finns det redan en höjdrygg så kommer vi att försöka använda oss av den och förlänga i sidled om det går. Ju längre in på land man kan bygga skyddet desto lägre behöver vallen vara. Det blir därmed en mindre risk att skyddet upplevs som en barriär.

Samtidigt ska vi minimera risken att skyddet tar för mycket av utsikten eller gör att insynen i trädgårdar och hus blir för stor. Design och placering ska samrådas med alla direkt berörda innan något konkret beslut fattas i frågan.

Det finns en stor önskan bland oss människor att bo strandnära. Strandnära bostäder är bland de mest eftertraktade. Det sker också en befolkningsökning i Trelleborgs kommun och enligt prognoserna kommer den fortsätta under lång tid. Mycket tyder på att den till och med kommer att öka framöver, framför allt i staden. Det betyder att det behöver byggas många nya bostäder.

Det är ont om grönområden, varför det gör det svårt att bygga tätare i de befintliga samhällena. Jordbruksmarken är ett riksintresse som vi bara ska bygga på när det inte finns något bättre alternativ. I Sjöstaden och Västra Sjöstaden planeras för cirka 5 000 bostäder totalt. De två stadsdelarnas yta är tillsammans lika stora som Anderslövs yta.

Ansvarsfördelningen mellan allmänna (statens, regionens eller kommunens) och enskilda (privata) intressen upplevs tyvärr ofta som mycket otydlig. Kommunen har inget uttalat juridiskt ansvar för att skydda befintlig bebyggelse från skador på fastigheter orsakade av klimateffekter.

Det är upp till varje enskild fastighetsägare att skydda sin egendom mot till exempel översvämning och erosion. Som fastighetsägare kan man också bli skyldig att reparera de skador som uppstår ifall man har gjort åtgärder som flyttar översvämningsproblem till en grannfastighet. Detta gäller även för de fastigheter som ägs av kommunen.

Det är tidskrävande och kostsamt att planera, söka tillstånd för och bygga ett kustskydd som är effektivt på sikt. Därför är ofta den bästa lösningen att kommunen har ett stort ansvar och att så många fastigheter som möjligt kan dra nytta av varje enskilt skydd. Kommunerna har emellertid begränsningar i vad den kan göra då insatser inte får lov att gynna en eller ett fåtal enskildas intresse, den så kallade likställighetsprincipen. Däremot har en kommun möjlighet att skydda allmänna intressen. Det finns också olika former av så kallade gemensamhetsanläggningar där ett antal berörda fastighetsägare delar på ansvar och finansiering. Kommunen kan vara delaktig under förutsättning att den äger minst en fastighet som får nytta av anläggningen.