Frågor och svar om fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en smittsam virussjukdom som orsakas av influensavirus A, vilket delas in i olika typer. Virusets förmåga att orsaka sjukdom hos fjäderfä kan variera från att vara mild till hög, men milda varianter kan förändras och bli mera allvarliga när de funnits en tid i fjäderfäbesättningar.

Fjäderfä (tamfåglar) kan smittas om de har kontakt med smittade vilda fåglar. Antingen genom att vilda fåglar kommer in i hönshus eller i rastgårdar, eller om virus som finns i viltfågelträck följer med skor eller redskap in i ett hönshus eller hägn.

Vissa varianter av fågelinfluensa kan smitta människor men det är väldigt ovanligt. Symtomen är oftast milda men vissa typer har orsakat allvarligare sjukdom.

Nej, du kan fortsätta att äta ägg eller kött från kyckling eller annan fågel.

Fågelinfluensa drabbar framför allt sjöfåglar, men även rovfåglar drabbas ibland.

Om du hittar flera döda fåglar ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt via telefon eller via www.rapporteravilt.sva.se.

Var alltid noga med handhygien om du hanterar döda fåglar eller andra djur som du hittar i naturen för att undvika eventuella smittor. Använd handskar om du måste flytta ett dött djur och tvätta händerna efteråt.

Ja, precis som alltid kan smutsiga skor, redskap, utrustning och andra föremål som har fågelträck på sig föra med sig smitta in till fåglarna. Det är inte begränsat till influensavirus utan gäller även andra sjukdomar. Saker som tas in till fåglarna kan sprida smitta om de är förorenade av fågelträck.

Alla fåglar kan sannolikt infekteras med fågelinfluensa, men risken att burfåglar inomhus skulle infekteras är mycket liten, tack vare den skyddade miljön.

Förutom att du som djurhållare och all personal som sköter fjäderfä ska ha goda skötselrutiner gäller följande regler för skyddsnivå 1:

• Andfåglar som ankor, änder och gäss får inte hållas i samma byggnad där de kan ha direkt eller indirekt kontakt med andra fjäderfän.
• Fjäderfä ska även hållas åtskilda från andra fåglar än fjäderfä som hålls på samma anläggning genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.
• I viltrehabiliteringsanläggningar ska vilda fåglar som rehabiliteras hållas åtskilda från fjäderfän och andra fåglar i anläggningen.
• Fjäderfä får gå utomhus i inhägnad. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd utomhus som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
• Hägnat fjädervilt får hållas utomhus i inhägnader, men under perioden oktober till maj måste inhägnaden, där andfåglar hålls vara övertäckt med nät. Vilda änder får inte tas in.
• Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar får gå ute helt fritt. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
• Fjäderfä får endast ges tillgång till dricksvatten av livsmedelskvalitet eller från borrad eller grävd brunn.

Följande gäller för skyddsnivå 2:

• Fjäderfä ska hållas inomhus.
• Om detta undantagsvis inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute. Det är viktigt med en utökad övervakning av hälsoläget för att djurhållaren tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om den skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
• Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus. Inhägnader för änder ska vara nätövertäckta för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd ute. Hygienkraven skärps om det samtidigt finns produktion av andfåglar och andra fjäderfä på anläggningen. Det är viktigt att tvätta händerna och byta skor innan djurhållaren går från en fågelart till en annan inom samma anläggning. Djurhållaren ska också föra journal över alla utsättningsplatser. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om det skyddas från kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Vilda änder får inte tas in.
• Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar ska hållas inhägnade. Med hobbyflockar menar vi alla fåglar som hålls i fångenskap där exempelvis ägg och kött enbart används i det egna hushållet eller om det är andra fåglar exempelvis sällskapsfåglar som papegojor. Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. Dessutom ska foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd utomhus.
• Förbud mot utställningar och tävlingar, men det finns möjlighet att söka dispens.

Om du som djurägare misstänker fågelinfluensa är du skyldig enligt lag att omedelbart kontakta veterinär, som i sin tur anmäler detta till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Som djurägare är du dessutom skyldig att förhindra att smittan sprids vidare.

Virus kan komma in i fjäderfäflockar från symtomfria smittbärare bland vilda fåglar. De vilda fåglarna infekteras via näbben när de äter eller dricker alternativt via kloaken direkt in i tarmen. Virus utsöndras med träck och kan överleva länge i vatten. Smitta mellan vilda fåglar och tamhöns kan ske vid utevistelse eller genom att vilda fåglar kommer in i hönshuset, men sannolikt oftare indirekt genom att vildfågelträck kommer in i fjäderfähus via ventilation, utrustning eller smutsiga skor.

Smittspridningen mellan fjäderfäbesättningar sker sedan huvudsakligen via leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Smittspridning via luft kan ske över korta avstånd.

Det finns inga rapporter om katter som blivit smittade och sjuka av fågelinfluensa genom naturlig infektion.

Något utbrott av fågelinfluensa enbart bland katter har aldrig förekommit.

Skulle katten komma in med en fågel bör du ändå ta hand om fågeln under goda hygieniska rutiner, genom att använda handskar och tvätta händerna ordentligt efteråt.

Inga fall av hundar som blivit sjuka av smittan finns rapporterade.

Nej, det finns inget vaccin mot fågelinfluensa för katt eller hund.

Matning i parker, dammar och vid vatten medför ofta att ett större antal fåglar samlas. För att minska smittspridningsrisken bör matning undvikas i dessa miljöer i de områden där fågelinfluensa konstaterats, speciellt om du själv har höns eller andra fjäderfä. Detta gäller särskilt matning av sjöfåglar som änder och svanar då smittan vanligare hittats hos denna typ av fåglar. Att fortsätta mata småfåglar i trädgården hemmavid medför inte lika stora smittspridningsrisker.